Då var jag av med gipset!

Nu känns det verkligen instabilt. Båda handlederna är stela som brädor. Nu återstår bara sjukgymnastik och jäv..r anamma!

6 cm lång!

Det märks att jag har för lite att göra. Måste dokumentera allt.

Vilken spik!

Så här långa var spikarna som satt fast och stabiliserade handen. Idag känns det väldigt vingligt och ostabilt.

Äntligen!

Ja, då var jag av med min antenn. De tog av den utan bedövning med en Black&Decker maskin. Detta är sant! Det kändes väldigt kymigt och gjorde faktiskt lite ont. Nu vet jag hur en skruvad bräda känner sig! Men nu lämnar vi det bakom oss och ser fram emot att bli av med gipset på högran. Nu krävs en hel del sjukgymnastik. Så svag man blir på kort tid!

Äntligen hemma.

Då är jag utskriven och hemma. För varje dag känns det lite bättre och lite lättare. Vilken tur att man har den bästa maken som kan ta hand om mig! För att inte tala om alla vänner som hör av sig och erbjuder sig att hjälpa till. Tack till er alla, ni betyder så mycket! Nu ser min närmsta framtid ut som på bilden, böcker, praliner och vila kudden.

Redo för nästa rond.

Omgipsad på högerhanden och nyduschad känns allt mycket bättre.

Den snygga handen.

Den högra är bara gipsad och den vänstra har denna fina Hoffmanställningen som stabiliserar skelettet.

Det bli inte alltid som man tänkt sig.

Vi skulle göra snygg entré till häst. Hästen kastade av mig och det resulterade i brutna armar och detta snygga märke. Ligger på sjukan och blev opererad i ena armen igår. Pekfingern funkar dock så jag kan skriva på bloggen.